Dag 3 - Mina föräldrar

Tror jag ska börja med att berätta om min mamma.

Kate Quick heter min mamma och är 47 år gammal, närmar sig 48.

Mamma har alltid vara den "strängare" av mina två föräldrar och även den som haft "bestämmande rätten".
När man slog sig eller hade ont på nåt ställe så sjåpa hon aldrig med en utan "det går över" eller "sluta klaga". Om det förstås inte var på "allvar" för då va hon alert. Mamma var alltid den som var med på sjukhuset och höll oss barn i handen.
Om man ville göra nåt efter skolan frågade man alltid pappa först i hopp om ett ja, men oftast fick mamma bestämmande rätten och då blev det oftare nej.
Vet att jag ibland ringde till mamma på hennes jobb och fråga om man fick gå på UG och fick ett nej. Då ringde man till pappas jobb... Sen fick man lite skäll när man kan hem..

Min mamma är en genomsnäll människa som bryr sig och alltid ställer upp. Detta förstod man ju inte riktigt
när man var yngre, då va hon bara "jobbig".
Mamma har alltid haft lite mer temprament än min far.

Mamma är tjejen som alltid provar på någon ny diet fast hon egentligen inte behöver. Just nu går hon på "kärleksdieten" ;)

Mamma har flera utbildningar i bagaget. Hon hoppade av efter högstadiet men i vuxen ålder har hon läst de enda efter det andra. Hon var dagmamma i många år innan hon började läsa. Först utbilda hon sig till kock och jobba en kort sväng som det i köket på ett äldreboende. Sedan läste hon diverse datautbildningar. Nu har hon jobbat i butik de senaste 10 åren och där lär hon bli kvar. Hon är lite översocial och trivs som fisken i vattnet bland skvallret bland alla kunder.

Det jag uppskattar med min mamma är att hon aldrig hymlar med hur hon mår.
Hon har som alla andra sina dalar och hon ventilerar alltid dem med mig.
Detta har gjort att jag lärt mig att jag även kan prata med henne om mina dalar nu de senaste åren.

 

Curt "Curre" Gustafsson är namnet på min 48 (snart 49)årige far.

Lekfarbrorn nummer ett. Pappa har charmat alla barn som han någonsin träffat så vitt jag vet. Spela spel gjorde vi ofta med pappa om de så var kort eller brädspel. Pappa är e djävul på att spela spel! Att förlora har aldrig varit ett alternativ för pappa inte ens när vi var små. Vi barn hävda jämt att pappa fuska men icke, Monopol ska man inte spela med min far så vida man inte vill bli bankrutt inom 3 varv.
Än idag är de svårt att spela spel man farsgubben om man år på vinnarhumör.

Pappa är en jordnära person som sällan brusar upp sig. Tror aldrig jag sett pappa riktigt arg på nåt av oss barn. Pappa har alltid varit intresserad av fotboll (och sport i allmänhet). Han var tränare till fotbollslaget jag spelade, faktiskt flera av de lag jag spelat i. Pappa är lite som apan i buren genom fotbollen, alla vet vem han är men han vet vilka få är. När man möter folk från Kil med omnejd kan de titta på en ibland och fråga "Du måste vara Curres dotter va?" också hälsar de hem men pappa har inte en aning om vem de är =)

Pappa och jag hängt ihop i vått och torrt i många år då jag bodde själv med honom efter hans och mammas skilsmässa. Där man hittat pappa har man hittat mig i närheten.

Pappa är ganska tystlåten och hemlighetsfull men är han på rätt humör och har rätt sinnesstämmning så säger han vad han tycker och känner.

Pappa utbildade sig till snickare i ungdomen (till farmors sorg) men har jobbat som styckare på både Scan och Konsum Värmland. Nu jobbar han på "köttbullsfabriken", som vi kallar det, i Kil. En kort sväng var han chef på bygget men det föll inte min far i smaken "F*n en sitter ju i telefon hele dagera!" och med det så var han tillbaka på golvet, dock som lillchef. Tror inte pappa gillar att bossa över andra. Och om man ska blanda in datorer och telefoner i jobbet passar det honom absolut inte =)

Detta är lite kort om mina kära föräldrar. Svårt att berätta om dem måste jag säga.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0