mylifemymove

Borde det vara på mig.
Men jag segar ihop med jämna mellanrum.

Har iaf hunnit med följande:

• baka en tårtbotten
• lagt ihop smörgåstårtan
• lagt på skinka på smörgåstårtan
• lagt ihop blivande jordgubbstårtan
• varit och handlat, kände ett behov att ha en "spritsare"
• slängt i en hårfärg
• diskat berget
• dammsuga halva huset
• tvätta ur hårfärgen ur huvudet
• sen har jag plockat lite på borden

kvar att göra:

• dammsuga klart huset
• plocka klart på borden
• vispa grädde
• dekorera smörgåstårtan
• slå in svärfars present (har bara haft 3 dagar på mig)
• dekorera gräddtårta (inviga "spritsaren" =))
• plocka in disken
• diska ytterligare en gång
• klä mig
• koka kaffe
• blåsa håret å syna hårtesterna

Det är nog det kvar att göra...
Varför sitter jag här för??

Igår var jag ute på middag men några kollegor från jobbet.
En av kollegorna hade med sin dotter.
Mot slutet av kvällen så kom hon och prata om hur hon inte skulle
kunna jobba som oss.
Hur hon skulle ta med sig jobbet hem.
Vi berätta om hur man stämplat ut och lämnar jobbet där.
Men som vi sa att ibland kan man bära med vissa
patienter och situationer hem.
Men det påverkar inte privatlivet nämnvärt.

Vi pratade också om hur vi upplever att vi är bra på att
ventilera jobbiga saker på jobbet emellan oss.
Låter oss älta saker flera gånger om.
Vi sa även att vi är bra på att prata om vad som är jobbigt hemma.
Jag sa det är jag är väldigt tacksam över att jag
var på jobbet när jag fick beskedet om morfar
när han blev dålig, eller vad man ska säga.
Det är gott att veta att man har så bra och omtänksamma kollegor.

Tidigt, tidigt i lördags morse begav vi oss nedåt i landet.
Jag och min älskade gubbe.
Målet var Ronneby Brunn.
Ett hotell... med SPA!
Både jag och älsklingen såg fram emot en stund i en bubbelpool.
Dock blev det inget bubblande.
Vi kom fram till hotellet först kl 1730.
Gubben var och gjorde lite affärer strax utanför Ronneby vilket drog ut
på tiden skulle man säga.
Om killen vi var till hade sagt att han bodde där han bodde
och inte i Ronneby hade vi hunnit bubbla.
Eller iaf kunnat boka ett annat hotell med bubbler.

Men jag är verkligen inte bitter för detta.
Vi var helt slut när vi kom till hotellet.
Det som gjorde att vi missade bubblorna var att hela
restaurangen var fullbokad så vi var
tvungna att gå ut för att leta reda på en restaurang så vi fick lite mat i magen.
Tydligen är inte Ronneby en nattstad.
Inte ens en kvällsstad.
Knappt några restauranger öppna vid 1730 snåret.

Efter förtären måltid var klockan 1900.
Då ville vi hitta till en kiosk.
Tjejen i kassan titta storögt på oss och fråga
"som har öppet nu?"
Det fanns en så vi fick skynda oss dit.
Vi fick oss en uppfriskande promenad iaf på kvällen.

Miljön runt hotellet är helt underbar.
Skulle vilja åka dit på sommaren oxå.

Gårdagen börja med hotellfrukost.
Sedan spenderades närmare 7 timmar i bilen
på väg hem.
Kan säga att jag sovit gott i natt =)

Nu är alla "friskförklarade" och hemma igen.
Morfar som va inlagd senast kom hem i tisdags.
Var och hälsa på honom och mormor igår.
Känns lite olustigt att ha honom hemma.
Tänk om det händer igen tänker jag.
Men det verkar bara vara jag som tänker så.
Tiden får utvisa.
Fick en känsla igår kväll när jag kom hem att morfar döljer någonting
för oss.
Men om han gör det får han göra det.
Vill han inte berätta så kan man ju inte tvinga honom helt enkelt.

Snart har jag oxå "hospital freedom"
Jobb ikväll och imorgon kväll sen har jag 2 dagar ledigt från sjukan.
Hoppas innerligt att det förbli så oxå.

I torsdags fick min älskade mormor äntligen lämna sjukan.
Det kändes som frid och fröjd då.
Jag var helt slut psykiskt.
Att sitta hos morfar hela dagarna och oroa sig över
mormor på sjukan samt ha lite dåligt samvete att man inte
kunde hälsa på henne så mycket man ville va jobbigt.
Att sen lämna morfar ensam på kvällarna kändes jobbigt.
På fredagen berätta mormor att morfar sagt att han inte kunnat
sova på nätterna när han va ensam.
Det skar lite i mitt hjärta då vill jag lova.
Kände mig lite elak som inte stannat kvar på nätterna.
Man kan inte göra nåt åt de i efterhand.

Friden varade inte så länge.
Ungefär halvvägs in i lördagens arbetspass ringde min mamma till jobbet.
När kollegan kom och berätta detta började jag
ana oråd.
Med all rätt visade det sig.
Morfar var på akuten.
Han hade trillat och varit okontaktbar.
Många tankar snurra i huvudet då vill jag lova.
Sprang ner till akuten med tårar i ögonen.

När jag kom in på akutrummet möttes jag av en pigg herre
som satt på sängkanten och vänta på besked tillsammans med mormor.
Vilken lättnad det var.
Han var bara avsimmad tänkte jag och prata glatt på.

När morfar skjutsades upp till avd berättar mormor
att hon gjort HLR på gubben.
Tror det var andra gången hon berätta men först då jag fattade
vad hon pratade om.
Det gjorde mig skakis.
Men gubben mådde ju bra.
TACK vare min mormor vill jag påstå.

Nu är han kvar på sjukan.
Hem gång imorgon.
Det känns olustigt i magen...

En rolig ska.
Fick dagens ros i tidningen idag från
min mamma, mormor & morfar.
De ville plocka ner den finaste stjärnan på himlen till mig =)

Ytterligare en dag har spenderats tillsammans med morfar.
Jag kan inte påstå att vi har tråkigt tillsammans.
Vi pratar om det ena och det andra och har det trevligt.
Idag har vi väntat och väntat på samtalet från mormor där hon ska säga
"Nu kan ni komma och hämta mig"
Samtalet hade fortfarande inte kommit när klockan var 15.
Hennes undersökning var kl 10.
Jag tycker att man borde hört nåt då och börja ana oråd.
Ringde upp mormor som glatt berätta att hon fått träffa en ortoped
som trodde att det var en sena i armen som blivit sträckt och nu hamnat i fel läge.
Då trodde man ju det var klart att hämta hem tanten.
Sen berätta hon att avdelningsläkaren sagt att hon skulle höra sig
för om hon kunde skicka hem mormor eller inte och skulle återkomma.
Okej tänkte jag, de går ju hem vid 17-tiden så hon borde få besked snart
och vi avslutade samtalet.
Strax efter kl 17 ringer min mor mig och frågar om mormor hört av sig efter föregående samtal.
Jag svarar nekande.
Mamma berättar att mormor ringt och sagt ett städerska kommit
in och när de pratat har städerskan sagt att mormor inte får komma hem.
Då blixtra de i öga på fröken Gustafsson.
Ringde upp avdelningen för att prata med sköterskan.
Sköterskan va upptagen och ringde upp mig senare.
Innan hon ringde mormor och berätta att hon fått beskedet att hon var tvungen att stanna
för att undersöka hjärta imorgon.
De hade en svag misstanke om att hon gått infektion på klaffarna.
Djup suck...
Pratade senare med sköterskan som berätta att
man sett på röntgen att en del av hjärtat sett inflammerat ut.
Imorgon kl 11 ska ett TEE göras
efter det får vi domen.
Hemgång eller flera dagar ytterligare på sjukan??

Känner att jag är trött inombords.
Jag är inte trött i kroppen utan i huvudet.
Mormor får spendera ytterligare en natt på sjukan.
Jag och morfar satt å vänta å vänta på att hon skulle ringa
och säga att vi skulle hämta henne.
Samtalet kom aldrig.
Jag ringde henne första gången vid 12-tiden.
Läkaren hade precis varit inne och klämt å känt på tanten
samt meddelat att de skulle undersöka när
mormor fick komma på röntgen.
Efter 15-tiden ringde jag återigen till mormor med frågan
om hon fått göra röntgen ännu.
Svaret blev nej.
Vid 17-tiden ringde mormor upp.
Röntgen blir imorgon kl 10.
Djupa suckar drogs i båda ändar av telefonen.
Visst jag är glad att mormor är på rätt ställe.
Men min 5-ledighet har spenderats med besök på sjukhus
och med att "passa" morfar.
Jag är inte bitter, jag är bara såååå trött i huvuvet.
Imorgon är det dags igen.
Upp i ottan och iväg.
Visst morfar får hjälp av grannen på morgonen med
mediciner och ögondroppar.
Men han är så ensam.
Han ser inget och blir antingen sittnas på en stol eller liggandes i sängen.
Man får dåligt samvete och det gör ont i hjärtat när
man vet att han känner sig ensam.
Idag uttalade han det oxå.
Han var så tacksam över att jag kom till honom.
Han har tråkigt.

Hoppas verkligen inte de ser nåt konstigt på röntgen
så mormor får komma hem.
Men om de ser nåt konstigt vill jag verkligen att de årgärdar det
så hon blir bra.
Vill ju inte hon ska lida och ha ont i armen.

Nyheter imorgon igen...

Inte bara sjukhusvistelserna förlängdes igår utan även
älsklingens jobb =)
Han fick 6 månaders provanställning =)
Vi har ju hela tiden trott han haft det men nu han hade tydligen en
viss tids anställning.
Hoppas verkligen han får vara kvar efter detta.
Enligt en kollega till honom verkar det att det kommer bli så men det är ju
mycket som kan hände de kommande 6 månaderna.

Idag ska jag skjutsa söta S på en arbetsintervju.
Sen ska man åter in i "barnvaktandet".
Det var lite elakt, morfar är ju inget barn bara för att han behöver tillsyn.
Att man har haft massa lediga dagar det känns inte i kroppen.
Hoppas inte mormors utskrivning skjuts upp ytterliggare utan att hon får komma hem idag.
Detta gör att jag får sova ut imorgon och bara ro om mig själv
förhoppningsvis.

Denna veckan har varit sjukt hektiskt.
Som jag tidigare skrivit så fick älsklingens farfar åka in akut
i tisdags med misstänkt propp i lungan.
På fredagen fick vi reda på att det inte var någon propp
utan en lunginflammation.

På torsdagen var det dags för en ny sjukling.
Min mor ringde tidigt och sa att mormor inte mådde något vidare.
Hade åkt på hög feber och trodde sig blivit
fästingbiten igen.
Jag tog mig en tur dit och kollade läget.
Möttes av en mormor som var svullen i ansiktet och hade rodnader lite
var stans i ansiktet och hårbotten.
Feberfrossan slog till och hon blev riktigt dålig.
Men hon ville då inte åka till sjukhuset utan tiden på vårdcentralen räckte.
Dock blev hon vidare skickad till sjukan och därifrån
inlagd på infektionsavdelningen.
Den kvällen fick jag inte mkt arbetsro. Mobilen gick varm i fickan.
Rosfeber/erysypelas blev diagnosen.

Nu är iaf båda på bättringsvägen.
Farfar ska få komma hem imorgon är det sagt.
Mormor får komma hem imorgon eller på tisdag.
Gott att de mår bättre i alla fall.

Mitt upp i allt har jag firat min 25:e födelsedag.
Kändes inte riktigt som man hade tid att fira detta
men nu har man gjort det i alla fall.
Nu är jag konstant trött så fort jag sätter mig ner och tar det lite lugnt.
Ska vara ledig till och med torsdag och det känns
välbehövligt minst sagt.